Läskigt...
Klev innanför porten *pfoof* börjar kallsvettas. Trycker ner hissen och åker upp till våning fem, välbekanta miljöer. har spenderat fler timmar i den här trappen än vad jag kan räkna.
Direkt när jag kliver innanför dörren så säger magen ifrån.
Tänker inget speciellt...ungefär på varför jag är där men inte mer.
Magen kniper ifrån ändå och jag kan inte stå rakt.
Börjar småskaka i kroppen och sjukdomen jag burit på i sex år nu gjorde sig åter påmind. Sen flytten så har jag nästan glömt hur dålig jag en gång var.
Det är ingen tvekan längre. Det här om något visade ju vart mitt sjukdoms helvete började. Ont, slö och matt. näringsbrist och anemi dygnet runt.
Aldrig mer. Aldrig mer ska jag låta er förstöra mig.
Direkt när jag kliver innanför dörren så säger magen ifrån.
Tänker inget speciellt...ungefär på varför jag är där men inte mer.
Magen kniper ifrån ändå och jag kan inte stå rakt.
Börjar småskaka i kroppen och sjukdomen jag burit på i sex år nu gjorde sig åter påmind. Sen flytten så har jag nästan glömt hur dålig jag en gång var.
Det är ingen tvekan längre. Det här om något visade ju vart mitt sjukdoms helvete började. Ont, slö och matt. näringsbrist och anemi dygnet runt.
Aldrig mer. Aldrig mer ska jag låta er förstöra mig.
Kommentarer
Trackback